Vild & Vacker

Varken fettmassa eller muskelmassa hade minskat eller ökat. Här har jag svettats i 4 veckor, slitit sönder en hälsena och den jävla fettmassan hade inte minskat ett dugg. Tror inte på den där maskinen. Jag hade gått ner i vikt, minskat i omfång men inte en promille fettmassa hade försvunnit. Vad är det för humbug de där maskinerna? Man står på en platta barfota och håller i en stång och hux flux så vet man fördelning muskelmassa kontra fettmassa i min kropp. Tror inte på det där längre. Nåväl, jag mår bättre än på mycket länge, kläderna hänger löst och jag känns fast i hull och skinn. Så det så.

Efter alla mätningar (jag förbättrade alla tester, både armhävningar, sittups, konditionstest och tid på sitta mot vägg i 90 grader) så tog jag ett styrkepass. Passade på konditionen då jag har ont i hälsenan. Gick upp, gjorde mig en specialsmoothie (vaniljyoughourt, Brämhulst apelsin juice (100 % färspressad) banan och hallon) och softade i soffan. Skulle knalla ner till ett yogapass(de hade prova på pass) inom en timme så jag väntade med duschen. Yogan var åt meditationshållet och det var en timme med olika andningsövningar och mantra, inandning SAAAAAAAD, utandning NAAAAAAAAD. Jätteskön timme och jag gick med lätta steg upp för trapporna hem igen. Hon sa att denna yogan kunde sätta igång känslostormar så vi skulle inte bli förvånade om det när som helst kunde svämma över av en massa känslor.

Jaha tänkte jag. Kände efter i det heta skumbadet. Bara sköna känslor. Oljeinpackning, peelingskrubb, rakning av ben och andra ställen där det behövdes, och sedan relax med ljus och soft musik. Där låg jag tills vattnet hade slutat att ryka av hetta och mina tår och fingertoppar såg ut som små rynkiga hjärnor. 

Knallade in med en DN på lokala soffcafeét och beställde en hälsotallrik, en latte och en loka. Kände efter här med. Inga känslostormar?? Ska jag inte pressa fram en liten tår, sitter här ensam på Alla hjärtans dag, det sitter förälskade par vid varenda bord. Hälften av kvinnorna hade en bukett rosor vid sin sida. En liten liten tår??? Nej, inte en enda. Tyckte inte alls synd om mig själv. Mådde så själsligt bra, nytränad, nymediterad, utsövd, lugn och ro, nyskrubbad, god mat och en latte....kan det bli bättre? Bara att slippa prata behövde jag idag. Hade ju valt att ägna denna barnlediga dag med mig själv. Sååå skönt med tystnad och betraktelse.

Allt har sin tid. Kärleken hör våren till. Då får jag börja titta mig omkring om jag inte har blivit fångad av en prins innan dess:-) Så denna Alla hjärtans dag har jag slösat på mig själv och snart ska jag slösa den på Leonard som kommer hem snart från pappa. Vi ska ha mysigt bara han och jag och kolla melodifestival och äta godis. Kärlekstankar har jag skickat iväg till Max och Kimilia. Har själv fått en massa samtal från min kära vän Eddi. Han tyckte att han kunde ställa upp så att jag kan visa mina kompisar att någon iaf har ringt på denna dag :-)Tack söta Eddi, men jag har faktiskt fått en hel del andra samtal och fina hjärtesms från både vänner och andra, hehe, det du!!! Och så ringde min underbara mamma och önskade mig en bra dag. Hon och pappa skulle åka till Eurostop och handla och kanske äta en bit mat. Dom har så mysigt, det är jag så glad för. Tänk bara, ett besök på Eurostop av alla ställen med shopping och fika kan få mig att längta lite hem. Det är något speciellt med min barndomsstad Halmstad. Jag önskade jag var hos dem.

Kärlek till alla mina kära läsare :-) Hoppas att ni har haft och har en underbar dag och ger er själva en massa lyx idag. 
 

Nu hade Kimilia åkt och Max var hos pappa. Då återstod Leonard och jag förra fredagen. En sväng på Melanders i vanlig ordning. Niklas och Angela skulle till Let´s dance studion (med Max och Alex). Inte för att dansa utan för att kolla. Men dom hann med ett glas vin innan. Dagens överraskning var Catta (Niklas syster) och dotter, tillika barnens kusin, Anna som kom och förgyllde Melanders. Helt underbart att träffa dom igen. Som ni vet bor Catta i Halmstad så vi hinner inte ses så ofta. Dessutom kom glada underbara Kicki med några vänner så vi blev ett litet gäng. Ingen Solan eller Eva. Ingen Jonas. Marianne är på semester med sin dotter, saknar henne och ser fram emot när hon kommer hem igen. Christina och Jonna skulle träna 17 så det var inte heller på plats. Vadå träna mitt i after worken??

Delikatessinhandling till mig och lilleman. Detta blev kvällen mysbricka.
Varma mackor, med avocado, tomater, grillade kycklingvingar, tryffelsalami och primadonnaost. En liten flaska rödvin till mamma som jag fick av Catta (tillsammans med en liten flaska champagne) och juice till Leonard. Efterrätt var hallonpannacotta. Allt från Melanders.


Närbild på tryffelsalami och primadonna ost. Haidi och Jonna som lärt mig få smak på dessa underbara delikatesser.



Bricka innebär framför TVn och en god film.

Samlade mina älskade barn en kväll och gick ut och åt på Koh phangan. God mat och underbar Thailändsk miljö. Kimilia skulle ju dit snart så vi tänkte att hon skulle får uppleva lite Thaikänslor innan.


Gottigott gott



Mmmm...


Sedan pulsade vi hemåt, passerade en ica och inhandlade godis och gick hem och myste till en film.

Innan jag är "up to date" så måste jag få på pränt min älskade pappas födelsedag. Jag och min syster och Leonard åkte ner till Halmstad i detta ändamål. En mycket god vän till familjen, Marianna, som passade mig när jag var liten, hade gått bort så vi var också på hennes begravning på fredagen. Det var en mycket fin katolsk begravning. Lite mycket prat om synd och skuld och sådant men sådan är katolicismen. Leonard fick skrattsjukan när en av tanterna skulle kasta ner en ros i graven och missade det stora hålet. När hon skulle hämta den höll hon själv på att trilla i. Innan begravningen hann jag också med en presentation på Cattas arbete för hennes medarbetare där jag pratade om säkerhet. Efter det blev jag upphämtad för begravningen, allt gick enligt planerna.

På lördagen skulle vi fira pappa.

Min älskade familj


Jag och Marie hade en hemlighet. Våra kusiner från Norge, pappas syskons barn, skulle komma och överraska. Detta visste bara vi och vi fasade lite för om hans hjärta skulle palla för den stora glada överraskningen som detta egentligen innebar. Han har varken syster eller bror i livet längre men 4 av barnen kom för att överraska på 80 årsdagen.

Födelsedagsbarnet med fru


Min kära syster och jag


För både mig och Marie var det en stor dag. Vi fick för första gången på länge träffa vår släkt. Både på mammas sida och på pappas. Eftersom vi bor så långt från Halmstad så blir det tyvärr inte så att man hinner träffa sina kära släktingar så ofta. En annan mycket sorglig sak var att min mammas syster Majken hade gått bort dagarna innan. Detta var mycket sorgligt för alla och mamma hade det väldigt tungt. Dock kom både Jack och Gunnel, Inez och Martin, Aud, Siegmund och Ove (Majkens särbo) och firade min pappa och gjorde kvällen alldeles oförglömlig. Min kusin Pia på mammas sida kom också och det var så otroligt kul att träffa henne också. Har nog inte sett henne på 30 år. Ja det var mycket släkt och familjekänsla. Vi skulle nu ta tag i kusinträffar på båda hållen.

Inez och mammas två bröder Jack och Martin


Aud som var gift med mammas bror Evert och härliga kusin Pia


Siegmund och Gunnel


Mamsen och Ove


Och så kom då Norgebesöket

Kolbjörn, Jorunn, Milrid och Tore Gunnar






Här sjungs det ja må han leva....uti hundrade år


En nöjd och glad pappa Tor


Norska delikatesser


Kolbjörn och Marie



Pappa var så otroligt lycklig och det kändes så bra att han fick en så fin födelsedag trots alla tråkigheter runt omkring. Det var en fantastisk kväll och vi, alla kusinerna, lovade att nu hålla kontakten.

Dagen efter begav jag mig på en jobbresa till Finland. Mötte upp Leonards pappa i Göteborg. Han råkade befinna sig där denna helgen och kunde ta hem Leonard så att jag kunde ta flyget från Landvettern. Bra va?
 

...firades med alla nära och kära vänner och barn. Vi är ju en stor familj med mammor och pappor och vänner och barn och bonusbarn och bonussyskon så det blir ett litet gäng. Hade en trestegsraket. Förrätt hos mig som jag och Christina fixade till. Började med en frågesport på gården som Jonas hade gjort. Till det serverades glywine (hur fasen stavas det?). Jag visste inte vad det skulle innehålla så jag blandade ihop en riktig råttblandning. Rött vin och konjak och lite annat smått och gott och värmde på. Ingen gillade det så det fick vi hälla ut. Väl uppe så serverade vi rosa champagne och fisk och skaldjurstallrik. Jonas hade ett gäng med egenfiskade kräftor. Fantastiskt goda.
Vuxenbordet




och så Solis ocjh jag


kidsen


Därefter begav vi oss till Niklas och Angela för huvudrätten. Där var det team Niklas, Angela och Jonas som hade fixat och donat. Det blev oxfilé och fantastiskt gott rött vin.





Jonas behövde vara någon annan för en kväll:-)


våra ungdomar som inte hade långt kvar till sin långresa


Niklas och Angela




Sedan så vankades Solans fantastiska efterrätter uppe hos Jonas. Cheesecake och jappmousse. En dröm för barnen och himmelriket för oss. Här måste kameran varit på vift för jag har inga bilder på dessa underverk. Jonas serverade kyld champagne och vi firade tolvslaget på balkongen medan vi beskådade tusentals kronor som gick upp i fyrverkerier. Alldeles gratis....Efter det kom kapten Morgan konjak fram. 

Jag och sönerna promenerade hem i natten och var så nöjda med en mysig nyårskväll. Det var nu 2009.  

Ja nu är julen slut. Jag har hunnit fylla år och allt är tillbaka i normal vardag. Har Leonard på heltid nu så det blir en himla massa fotboll varje vecka. Försöker som alla hinna med både barn och jobb och fritid. Inte helt lätt alltid. Den potentiella dejtingen får vila ett tag. Kimilia har nu åkt till Asien för en långresa runt med sin pojkvän. Hon bloggar därifrån och den kan man följa från www.kimmisweet.blogg.se. Några små livstecken har jag fått mig till dels. Hon är väl framme och leker med fulla elefanter, Felix äter nudlar och dom verkar ha det jättebra.

Själv har jag tagit tag i mitt 10 år gamla nyårslöfte. Har börjat att träna intensivt. Upptäckte för 3 veckor sedan att jag hade ett gym i botten på mitt hus. Slim and Tone, ett gym bara för kvinnor (en kedja). En halvtimmes intensiv pass som man gör i stationer, en minut på varje, och det blandar både kondition och styrka. Passar mig som handsken. Sedan kan man utöka detta när man lyckats andas normalt under denna halvtimmen, flåsar enormt redan på station 7 av 20. Men jag tar mig sakta upp från träsket. Har nu kört 4-5 gånger i veckan och har inte ännu gett upp. Det tar mig bara en halvtimme sedan tar jag hissen (jaja, jag ska snart ta trapporna) upp igen. Jag tror jag har blivit bönhörd och att han däruppe placerade ett gym i mitt hus för att jag skulle få en spark i arslet. Jag mår hur bra som helst av denna träning. Men jag går upp i vikt varje dag och det är enda molnet på min himmel. Dom snälla flickorna som har gymmet säger att det är fettmassan som nu blivit muskelmassa och det väger ju mer. Men vad fan, inte kan detta ske på 3 veckor. Tror typ jag fått en förbannelse. men mina kläder sitter inte tajtare än så länge så jag får lita på det.

Vi bestämde till slut att julen skulle firas hos oss i Stockholm. Kimilia skulle ju jobba under juldagarna så det passade bäst detta året trots att vi alla älskar att åka till västkusten till mamma och pappa eller Marie och Saritas stora hus och mys att fira jul i. Moster Mi, som hon kallas av mina barn, kunde tyvärr inte komma och vi saknade henne och Sarita så otroligt mycket. Men mamsen och papsen bilade upp och det var såååå mysigt. Vi fick underbara dagar med mycket mat och många julklappar. Det var kul att ha julen, lite vuxet att laga julskinka själv, lägga in sill och se till att allt organiserades. Gick upp tidigt på julaftonsmorgon för att göra en mysig julfrukost innan Kimilia skulle gå och jobba på Ica. Alla tvingade jag upp till nygriljerad skinka som jag precis tagit ut från ugnen. Bästa stunden på hela julafton tycker jag. Knäckemackan med julskinka och Dijonsenap. Sedan var det lugnt och skönt och förväntansfullt hela dagen. Kimilia slutade till Kalle Anka och då samlade vi oss i soffan. Pappa skrattade mest som vanligt, han bara älskar Kalle Anka & Co. Sedan åt vi hela familjen skålade för Marie och Sarita och hoppades att vi är samlade nästa år. Lite bilder från våran jul i ett snöfattigt Stockholm, men ack så härligt att ha mina barn och mamma och pappa här. 


Julfrukost, ett juldukat bord som alla kom upp till



Morgontrött tonåring med mormor
 
Min alldeles egna julskinka

Lite juligt blev det iaf trots lägenhet i storstad




Kalle Anka samling
 



Och så granen med lite julklappar


Och så var julen slut...

Denna dag var det bakdag hemma hos mig med G6 flickorna. Olika teman varje år. Förra året bakade vi snoppar, detta år var temat bajskorvar.


Men vi bakade även annat


Ni förstår säkert att vi pratade mycket mellan plåtarna. Men barnen satsade på knäck och de blev bra.



Pepparkakshjärtan skulle det också bli...och så var det någon som trodde förra årets tema även gällde i år


Sedan hade vi luciafika med mycket gott och lite fler gäster...
 

Det blev en mycket rolig dag och en härlig avslutning med goa vänner och alla våra barn. Pepparkakor, köpta, med gorgonzola, massor av knäck, vit glögg, röd glögg och kaffe och annat smått och gott.

Tiden då man går på luciafirande på skolan är förbi. Förrförra året var sista året då Leonard hade detta i skola. Jag reflekterar genast över sista årets lucia då han skulle var stjärngosse i kören. Det belyser lite av en stressad mammas karaktär. Dagen innan inser jag att han behöver stjärngossekläder. Ooopss. Letar i garderoben och hittar mycket riktigt en gammal ICA kasse med detta i. Nattlinnet är skrynkligt och fortfarande för långt för Leonard så jag fäster upp det med säkerhetsnålar, borstar till den lite och viker ihop den fint och hoppas att den ska räta ut sig över natten. Struten är vikt och lite halvtrasig och stjärnan får jag fästa på pinnen men en jävla massa tejp för att den ska sitta ordentligt. Å vad fasen, tänkte jag, hinner kanske köpa ett nytt set på vägen imorgon till skolan. Men samlingen var redan 07.30, inget öppet så långt ögat kunde se. Nåväl, jag går där med Leonard och ICA kassen med luciaprylarna. På skolgården möter vi en mamma i klassen. Hon kommer bärande på sin sons stjärngosselinne, nystruken på en galge. Jag blir torr i munnen och känner mig genast eländig. Detta var ett äkta pojklinne, Leonards linne var Kimilias avdankade flicklinne som båda mina söner haft genom åren, med diverse olika säkerhetsnålsuppläggning. Jaja, därefter vrider hon om kniven ännu en gång, hon visar en ask där stjärnan ligger i med ett litet spänne som hon ska fästa upp stjärnan på pinnen med. Medan hon visar detta berättar hon att denna är en riktigt fin gammal stjärna som gått i arv i generationer. Struten är rak och slät och väl skyddad i folie. Jag tittar på min son som är ovetande om kaoset i en mammas hjärna. Efter att ha våndats lite så gaskar jag upp mig och tänker att jag kan säkert någonting som hon inte kan. Min kasse visar jag iaf inte för henne. Sedan kommer detta maffiga luciatåg in i hörsalen i ett otroligt vackert rum som de har på skolan. De ställer upp sig vackert på scenen. Minst hundra barn i kören och Leonard står där i sitt skrynkliga nattlinne med struten på svaj och ser alldeles underbart söt ut så bryr jag mig inte längre. Det som fick mig att sätta andan i halsen då var att Leonard som har lite lätt att bli otålig tyckte att alla sångerna som skulle sjungas tog lite lång tid. Jag märkte på honom att han började bli lite otålig och rätt var det var så ser jag hur han tar pinnen med stjärnan, vänder på den och riktar den ut mot havet av förväntansfulla föräldrar och börjar att leka att det är en kulspruta. Visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Men jag har efteråt skrattat mycket åt denna dag. Inser att så kan det bli ibland. Men jag var inte så olycklig över att luciafirandet är över i skolan. Vi hade ett härligt luciafirande hemma istället där vi alla var tärnor.

Bilder från Lucia 2007 (Ni ser att det är fler pojkar som har flicklinne, kanske inga säkerhetsnålar men dock..)

Nu ska jag ta itu med lite uppdateringar. Denna bild är så fin och så unik. Storasyster hjälper brorsan med matte. Hon är inte världens bästa pedagog men ack så snabbtänkt och smart. Det går undan när hon ska lära ut och det gäller att hänga med. Iaf detta är en stund innan jul som jag minns så väl som så gemytlig och som jag tänkte befästa här. Max läser gymnasiematte fast han bara går i 9:an så det kan behövas lite storasysterhjälp. Provet gick bra så det gjorde verkligen susen. Puss mina älsklingar...